Svensk ordbok 2009, webbversion
köra u´r
verb körde kört, pres. kör
kör·de●åka regelvidrigt och diskvalificeras
i slalomtävling e.d.
sport.hon körde ur i andra åketköra ursedan åtm. mitten av 1970-taletSubst.:vbid1-886500urkörande,
vbid2-886500urkörning